Fram och tillbaka till vetrinären!

Och idag har Mille fått åka till vetrinären igen... Jag har under en tid märkt att han luktar allt annat än gott i munnen. Det har kommit och gått och jag har funderat på om det är tid för vetrinär eller ej. Han har ju ätit och så som han ska. Nu till slut bokade jag ändå tid och iväg for vi i morse.

Jag tänkte att det kunde vara utmärkt träning för Mille att testa sele så det blev det. Bilfärden gick kanon. Mille var allt annat än rädd utan endast nyfiken och pratig. In till vetrinären med endast sele (bur fanns i bilen om det behövdes) och så mötte vi en "jättekatt" i dörren (läs labrador) och allt gick kanon. Mille checkades in och det var många som tittade på den STORA katten.

När vetrinären kom så fick HUNDVÅGEN (!) passeras och Mille vägde in på bastanta 10,9 kilo. Duktig ponke! Väl inne i rummet så fick vi sällskap av den kvinnliga vetrinären Ylva och hennes sköterska (som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på). Båda mycket förundrade och imponerade av att se en så STOR och COOL kille! Mille var hur go som helst!

Sedan började munundersökningen och med tre som brottade ned honom så kunde man se att tandköttet längst bak i munnen var rejält inflammerat och måste göras något åt nu. Ylva rekommenderade att Mille skulle sövas så man kunde få kolla ordentligt samt även röntga för att kunna utesluta FORL. Så, Mille fick stanna över dagen för att de skulle kunna utreda.

När klockan var halv 3 och jag inte hört något så tänkte jag "inga nyheter är ju goda nyheter" men jag ringde ändå för att kolla och fick då en full rapport. Mille hade fått en rejäl tandköttsinflammation längst bak i munnen som även inkluderade blåsor och sår som blivit infekterade. Hur han har kunnat äta och fungera som vanligt med detta förstår jag bara inte. Han är stark, på många sätt, vår stora kille! Vetrinär hade gjort rent, använt kortison och pumpat Mille full med antibiotika.

Nu väntar en medicinperiod på två veckor och allt bör läka sig självt. Röntgen visade inget annat än friska tänder och vetrinär rekommenderade tandborstning med jämna mellanrum. Ska bli intressant att se hur vi kan klara av det. Men, med träning bör det väl gå, precis som med allt annat!

Mille mår efter omständigheterna väldigt bra. Han är precis som vanligt vilket betyder en stor goskisse av stora mått. Han slängde sig inte ens över maten när vi kom hem, däremot över vattenskålen!

Nu har både han och Zammy fått färska räkor och favoritmaten serverad och Mille verkar tycka att dagen var ganska ok ändå. Kanske för att det gör något mindre ont nu än tidigare. Stackars goding!

En rolig grej som dock inträffade under dagen var att alla var så imponerade över hans storlek och temperament så vetrinären frågade om det var OK att de tog foton på honom, för det var inte så ofta någon så stor Maine Coon var hos dem. En annan rolig grej var att efter jag, Mille, vetrinären och sköterskan gått in i undersökningsrummet så stod det ytterligare 4 sköterskor utanför och tittade. Mille gjorde stor succé idag och verkar ha gjort MYCKET GOD reklam för rasen. Kul!