Det första Pralinen stöter på är Zammy och då började vi fräsa. Det var dock betydligt bättre i farbror Kenneths knä.
"Vart tog den där stora, rödhåriga besten vägen farbror Kenneth? Jag vågar inte gå ned än bara så du vet!"
Mille tog till sin vanliga stil när Inkan kommer; låg markfrigång med en touch av "flykt" =)
Mille tyckte det var säkrare inne i pionbusken. Där får man ju vara ifred iallafall =)
För ett tag sedan, kan det vara 2 år nu, så fick vi en "söt, LITEN" tomte av Inkan. Här är hon med sitt bästa fynd!
Joker hade något att säga om precis ALLT i hela trädgården. Det enda man hörde under lång tid var MÄÄÄÄÄH - MÄÄÄÄÄH - MÄÄÄÄH! Ljudligare misse får man leta efter.
"Mamma, jag är här borta...MÄÄÄÄH-MÄÄÄÄH-MÄÄÄH-MÄÄÄH!"
(Grannarna måste tro att vi skaffat får!)
Och vart tog Pralinen vägen då? Jo, han kröp upp i Kenneths knä han!
4 kommentarer:
Härliga bilder!
Smart av Pralinen att ty sig till en trygg 2bening som kan försvara honom vid behov.
Sedan att Joker kommenterar precis ALLT NYTT han ser är inte konstigt *skrattar gott*
Kram
/Julia
Tja Man kan ju inte vara favorit hos alla! Kul med besök i alla fall! Nosbuffar
*skrattar så jag kiknar*
PRECIS så låter han. JÖsses, ska jag hålla honom inomhus tro? Grannarna kanske skickar efter hundbussen. :-)
Min matte kan intyga att den där Joker verkligen låter MÄÄÄÄÄH - MÄÄÄÄÄH-MÄÄÄÄH :)
Skicka en kommentar