I morse så var det betydligt bättre och han verkade inte halta. Däremot så spenderade han hela förmiddagen med att sova och när han fortfarande inte ville gå upp och leka vid 13-tiden så försökte vi få igång honom duktigt men då protesterade han riktigt. Han kunde gå men ville inte och tyckte inte om när man klappade honom över högra bakbenet. Det blev till att ringa till vetrinären och de tyckte vi skulle komma in.
Sagt och gjort, en timma senare var vi där och vetrinären kände igenom honom, och kom fram till samma slutsats som oss, att han nog antagligen fått en smäll och hade en rejäl lårkaka helt enkelt. Men för säkerhets skull så fick han lite bedövning så hon kunde känna igenom honom ordentligt och upptäckte tack och lov inget konstigt. Stackars gossingen var så snäll och lugn, speciellt efter bedövningen:
Allt gick bra dock och han fick en spruta med smärtstillande och blev plötsligt som ny. Hältan var borta och han började spinna och trampa nästan omedelbart. Väl hemma så förstod till och med Zammy att nu kanske inte var läge att hoppa på honom och busa så de la sig istället och sov bredvid varandra. Så här nära har de aldrig varit innan, sovandes iallafall:
Mille bestämde sig sedan för att det var skönare att slappa i soffan ihop med pappsen:
Zammy intog då "avsvalkningsposition" på kaklet i fönstret:
Vi har haft en mycket lugn och skön eftermiddag och Mille verkar må mycket bättre. För en liten stund sedan så jagade han redan flugor så det måste vara på bättringsvägen. 3 dagar med smärtstillande borde göra susen och ge benet en chans att återhämta sig helt!
Usch vad rädd man blir när sådant här händer!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar