Millisen på utställning
Dagen började verkligen i ottan eftersom vi skulle åka från Stockholm till Linköping. 04.10 är det dags att kliva ur sängen. Både Zammy och Mille var lika hungriga som vanligt så det var klart att det blev frukost. Även mamsen fick i sig lite frukost och sedan var det dags att få in Mille i buren vilket bevisade sig vara lättare sagt än gjort. När han fick klart för sig att han skulle in på denna lilla yta så stretade han emot som 17. Diverse leksaker och mutor senare så hade Mille äntligen kommit in i buren och vi packade in oss i bilen.
Strax efter 5 så hämtas Sandra upp som hade med sig både Vinnie och Buffe samt sin mams. Det blev full bil. På vägen till Sandra så hade Mille pratat en hel del men så fort det blev fler folk i bilen så blev han KNÄPPTYST. Sa inte ett pip på hela vägen ned till Linköping. Resan dit går utan incidenter, även om Vinnie tyckte det var kul att sjunga för alla i bilen =)
Utställningen hölls i Cloetta Centers lilla ishall som så här tidigt på morgonen redan var fylld med folk. För att få komma in på utställningen så måste man först gå igenom en vetrinärinchecking vilket består av att man visar upp katten, vetrinären får klämma igenom och kolla på öron och tänder och sedan är man färdig. Även vaccinationerna kollas så att de är uppdaterade. Mille var inte alls på humör för att kliva ur buren, han hade istället gömt sig under sin burfilt så jag fick ta av taket på buren för att vetrinären skulle "komma åt". Mille satt skrämt på bordet och tittade på allt runtomkring och var väldigt nöjd med att få komma tillbaka till sin bur när det hela var över (vilket endast tog cirka 15 sekunder).
För Sandra gick det inte lika lätt. Med Vinnie var det inga problem men Buffe visade tydligt att han inte gillade läget genom morr och till och med lite fräs. Stackars Buffisen. Efter en insats från Ingrid på Ruffles så kom iallafall alla igenom incheckningen =)
På denna utställning så hade man burplacering. Tidigare så har vi bara varit på utställningar som hade fri burplacering så detta var något nytt. Fast fördelen med det är att man hamnar bredvid alla som har samma ras. Det vara bara att styra iväg mot Coonis-lägret. (Till burgranne fick jag dock två skogisar men det berodde på att de hade fått 1 enkelbur när de egentligen skulle ha en dubbel.)
"Mamsen, kan vi åka hem nu, det här är INTE roligt!"
Buren kläddes nu med burskynke med mera och till sist så fick Mille kliva in. Det var dock ingen glad kille som kom in i buren för han var så rädd så han skakade och hade alldeles svettiga trampdynor. Miljön på en utställning är ju inte den han är van vid, mycket ljud och dofter som han aldrig känt innan, så han spenderade sina första två timmar på utställningen som grävling. Alltså, gömd under burskynksgolvet. Men, till sist tinade han upp och kunde iallafall komma fram lite grand och visa upp sig;
