Welcome home CAPtain!

Och gissa vem som gjorde sin cert-debut i vuxen klass idag...? JAG, MILLE!

Mamsen var jättestolt över mig trots att hon påstod att jag skakade som ett asplöv framme hos domaren. Själv tyckte jag att det var LITE läskigt men inte SÅ farligt! Erhhmm!

// Tass från Mille!

Och så en liten rapport från mamsen då...

Så var det då äntligen dags för Birkas utställning i Märsta. Detta var en lite annorlunda utställning eftersom det var "drop-in". Det betydde att man fick en tid som man skulle infinna sig där och sedan kunde man gå upp direkt till domaren. Det innebar också att det inte fanns vanliga burar att sätta katten i utan man fick sitta på läktaren med sin bur och invänta sin tur om man var tidig.

Jag och Mille hade näst-första tiden så vi var ändå tvugna att vara där tidigt (men faktiskt inte lika tidigt om man jämför med en vanlig utställning). På vägen så plockade vi även upp Sandra som hade med sig Vinnie för hennes andra vuxenutställning.

Mille hade fått australiska domaren Lesley-Ann Blythe. Nu slumpade det sig så att första katten inte kom så Mille fick gå upp allra först. Det gjorde dock ingenting för det innebar att domaren fick lite extra tid med Mille vilket var kanon. Mille verkligen skakade som ett asplöv och tyckte inte om utställningsmiljön men Lesley-Ann var SÅ snäll med honom. Tackar för det!

Här är lite bilder från domarbordet och direkt efter;

Lesley-Ann var verkligen jättego med honom och gosade lika mycket som hon kände på honom.


Mille verkar allmänt förundrad över läget...


"Mamsen, sådana här har vi hemma. Det har jag sett!!"


Direkt efteråt och Mille vill bara tillbaks till sin bur.

Lesley-Ann tyckte om Mille och berömde särskilt storleken, huvudet, ögonen och öronen. Däremot så var det lite för lite päls och så har det smugit sig in lite "rost" (ruffism) i pälsen vilket inte är önskvärt. Mille fick dock ändå sitt första CAP! Grattis gubben!

Sedan var det dags för väntan och mer väntan innan det blev Vinnies tur. Vinnie var uppe för Maj-Britt Stein från Finland och fick en bra bedömning.

Det fanns bord utställda där man hade möjlighet att göra iordning sin katt innan den skulle upp


Vinnie var väl inte helt nöjd med att vara på utställning och lät matte höra det ganska ofta =) Överlag så gick det dock väldigt bra.


"Matte, kan vi åka hem nu?!"

Efter grundbedömningarna var det dags för nominering. Vi visste inte om vi skulle upp för domaren hade inte sagt någonting men vi satte oss att vänta ändå. Domaren hade även dömt skogisar och ragdoll och nu var det då dags för de olika raserna att bli bedömda sinsemellan inom respektive kategori. Mille skulle upp mot de två andra hankastraterna som var där, en skogis och en ragdoll.

Jag satt med Mille länge i knät och han verkade lugna ned sig betydligt så när det var dags för nomineringsuttagning så kunde jag till och med få sträcka ut Mille lite, något som inte hade gått på morgonen. Domaren gillade Mille men tyckte att i och med att det var lite för lite päls och "rosten" så gick nomineringen till skogisen. Jag var ändå jätteglad att han ändå klarade av att vara där uppe med de andra katterna. Det var en seger jämfört med morgonen!

Överlag så var det en helt OK utställning men jag måste verkligen säga att jag föredrar vanliga utställningar. Med drop-in så är den stora fördelen att man kan få komma dit när ens egen katt ska upp och får åka hem om man inte går vidare. Ur en social och publiksynpunkt så är det dock väldigt dåligt eftersom man tappar stora delar av den biten. Men, det är kul att ha testat!

Nu hoppas vi att Mille kan ladda om till nästa helg för då är det dags för Linköpings kattutställning. Förhoppningsvis så kommer det att bli lite bättre där då det är en vanlig utställning och jag tror att det i längden är bättre för Mille. Vi håller tummarna!